De torra löven prasslar under däcken och stigen framför styret visar vägen i en höstliknande skog. Ändå är det i mitten på juli och torkan och färgerna på landskapet är resultatet av en ovanligt varm sommar. Vi passerar förbi en sjö och även om vattnet inte går att dricka, bestämmer vi oss för att hoppa i. Åtminstone kan vi passa på att svalka oss lite innan cyklingen på Vildmarksleden fortsätter mot Hindås.

Text & Bild: Mikaela Söhnchen

Redan 2017 bestämde jag och min sambo oss för att testa på MTB-cykling. Vi uppskattar enkelheten och friheten det innebär att ha allt man behöver med sig, och vårt mål blev att med packning på ryggen utforska vildmarksleden under 3 dagar.

Vildmarksleden sträcker sig mellan Skatås i Göteborg till Hindås i Härryda. Det är en markerad led som redan på 1900-talet hade en stor betydelse för de skidintresserade Göteborgarna. Leden är ca 42 km lång och på 70-talet startade man “skogsmaran” som skulle hålla leden öppen även sommartid. Ända från starten har leden rustats upp i flera omgångar, senast det skedde var 2014. Vildmarksleden bjuder på både grusvägar, stigar och spångar och slingrar sig förbi minst sju badvänliga sjöar på vägen.

Under premiärturen 2017 kom vi aldrig hela vägen fram till Hindås innan vi var tvungna att vända om. Detta året hade vi därför sett till att ha gott om tid för att få uppleva hela leden. En extra utmaning detta året var det pågående grill- och eldningsförbudet. Hindås och mataffären där blev därför ett viktigt mål även av det skälet. Vi hyrde våra cyklar från MTB-store i Göteborg även detta året och tyckte det var både prisvärt, smidigt och hög kvalitet även nu. Att slippa äga, underhålla och förvara cykeln och istället kunna hämta ut en cykel för precis rätt ändamål tycker vi var fantastiskt!

Packningen för tre dagar bestod av ett lättvikts 2-manna tält, 2 tunna liggunderlag och 2 tunna sovsäckar. Kök- och matlagningsutrustning kunde vi lämna hemma och istället fylla det utrymmet i väskan med vattenbehållare. Vi hade var sitt ombyte med oss i form av långa tights och långärmad merino-ull tröja. Blev det kallare än så fick man värma sig i sovsäcken. En liten handduk för bad, några våtservetter för hygien och tandborste med tandkräm fick också plats. Under cyklingen hade vi cykeltights med vaddering, funktionströja, cykelhjälm och handskar. På fötterna ett par strumpor och cykelskor med clips, men jag valde att ha ett par träningsskor med bra grepp istället. När allt var färdigpackat vägde våra ryggsäckar ca 8 kg var med fyllda vattenflaskor, vilket vi har kommit fram till är något av en övre gräns för vad man klarar av om man vill springa eller cykla i skogen.

Väl på sadeln med packningen på ryggen hade vi ställt in oss på att börja vildmarksleden vid Kåsjön. Året innan började vi i Skatås men upplevde då att leden där var ganska tekniskt svår med mycket sten, rötter och kuperad terräng. Är man ny på MTB tycker vi det är en roligare och bättre start att ansluta leden vid Kåsjön efter ett första dopp.

Leden leder sedan raskt in i skogen och stadens buller byts snabbt ut mot fågelkvitter och vind bland grantopparna. Hjärtat som bultar i bröstet tillsammans med ljudet av däck över stenar och rötter upplevs snabbt meditativt och rogivande. Koncentrationen och uppmärksamheten smalnar något och riktas på stigen framför, ibland ut på sidan för att möjligen skymta bär eller någon svamp. Efter ett tag på sadeln börjar cykeln kännas som en förlängning av en själv och den lyder kommandon bra, faktum är att det sällan var cykeln som begränsade framfarten utan snarare de egna tankarna. Minsta tvivlan inför ett hinder och hjulen stannade omedelbart, som om underlaget talade till mig att träna mina mentala muskler. Ju mer vi vågade desto roligare blev cyklingen och lagom framme vid första tältplatsen kändes kroppen fylld med endorfiner och hunger.

Nattluften var för ovanlighetens skull sval och innan gryningen låg en slöja av sjörök över sjön. Till frukost åt vi kall risgrynsgröt smidigt förpackad som en korv och därefter rev vi tältet och packade väskan för en ny dag på sadeln. En mer lättcyklad del nås efter att man passerat härsjön och motionsslingan. Stigen är grusbelagd men fortfarande väldigt smal, det går upp och ner om vartannat och det är svårt att inte låta mungiporna åka upp. Området har flera små tjärnar och mysiga skogspartier som också fungerar bra för övernattning.

Vid lunchtid blev det tätare bland fritidshusen och kort därefter skymtades sjön vid Hindås med de fina villorna alldeles vid vattenbrynet. Vi mättade magen genom att handla i centrum och vila benen i en park vid församlingshemmet. Lite skugga under en björk och jämnt gräs att ligga på gjorde gott för kroppen. Ryggsäckarna fylldes sedan på nytt med förnödenheter och vatten för att återvända hem.

Vi rekommenderar varmt vildmarksleden för den som vill göra ett äventyr med MTB. Söker man dessutom avskildhet och ro behöver man inte oroa sig. Att cykla samma led tillbaka är som att cykla en ny led, fast med nya utmaningar och vyer.